Tillbaka
24.11.2009
Den suveräna glädjen och fantasin som finns i Astrid Lindgrens böcker gör att många barn ännu idag får inspiration till spontana lekar där man rör sig. En hund som ”viftar” på svansen är alltid en glad hund, dens glädje smittar alltid av sig. Ett glatt barn springer och hoppar spontant, och denna entusiasm smittar också av sig. Då barn är glada känner de sig trygga och behovet av kärlek och värme är åtgärdat. För att vi skall må bra behövs en kontinuerlig dos näring, syre, rörelse och beröring. Vi behöver mat regelbundet på bestämda tider, vi behöver frisk luft, vi behöver rörelse och vi vill känna oss omtyckta. Då mår hela människokroppsmaskinen bra.
Många i dagens samhälle är lite ihop sjunkna och rör sig glidande, man sitter mycket och rör sig lite. Vårt samhälle har gett vika för att mer stillasittande arbeten, där kroppen inte längre har samma möjlighet till träning som förut. Susanne Wolmesjö från Sverige fungerade som föreläsare under FSI:s inspirationsdagar 7 och 8 november. Hon poängterade mycket att vårt själsliga välmående inverkar på inlärningen och koncentrationen.
Rörelseglädje ger bättre arbetsmiljö. Om barn får röra på sig är de lugnare och orkar koncentrera sig längre. Det är också barnen som vet hur det vill röra på sig, de är de själva som gör de bästa träningsprogrammen. Enligt Susannes forskning är personer som har sämst hälsa i dag, de personer som hade sämst motorik då de var små.
Vi är inte gjorda för att sitta mycket stilla. Därför är det bra att ibland stiga upp och sträcka på sig och gäspa. Då produceras en dos oxytosin ”glad hormon” som gör att vi känner oss bättre och orkar mer.
Det är tillväga gångsättet på undervisningen som inverkar på resultatet. Total fokus på något orkar man bara ha i 7-20 minuter, sedan orkar man inte mer koncentrera sig 100 %, så sedan når inte en del av informationen hjärnan. Alla är olika, och lär in på olika sätt. Vi lär med hela kroppen, inlärningen sker inte bara i hjärnan. Ledarens entusiasm och välmående är en stor förebild.
Enligt Willian Lesser minns man 10 % av det man läst, då man lyssnar fastnar 20 %, genom att se bilder uppfattar man 30 %. Både hör och ser man samtidigt minns man 50 %. Diskuterar man med varandra minns man 70 % och genom att undervisa andra minns man 95 %. Så den ledaren som lyckas variera undervisningsmetod har störst möjlighet att bli förstådd. Vid aktiviteter där vi känner glädje och samhörighet är inlärningen störs.
Får man för mycket information samtidigt, blir man stressad. Det blir blockeringar i hjärnan. Då samarbetar inte vänstra och högra hjärnhalva som de skall. Signaler skickas år fel håll. Är man riktigt stressad fungerar bara vänstra hjärnhalvan, vilket gör att koordinationen blir stel och vi tänker i styva banor. Stress skapar muskelspänningar och gör att man har svårare att koncentrera oss och det kan vara svårt att minnas saker . Då behöver kroppen hjälp att ta sig ur detta stresstillståndet, enklas är det genom att röra på sig.
För att må bra måste man underhålla kroppen, viktigt är att regelbundet röra på sig. De rörelsemönster vi gjort i barndomen minns vi hela livet. Rörelsemönstret arkiveras i rörelsecentret som sitter i den högra hjärnhalvan. Rörelsecentret koordinerar alla våra rörelser. I den vänstra hjärnhalvan sitter logiken och det analytiska tänkande. Hjärnhalvorna är bra på lite olika saker och måste kunna samarbeta. Då man jobbar med händerna och ansiktet, gör det att man håller hjärnan klar. Diagonala rörelser med t.ex. höger hand och vänster fot aktiverar båda hjärnhalvorna.
Närmare 60 personer deltog på inspirationsdagarna och har nu möjligheter att skapa små korta stunder då barnen får sträcka på sig, röra på sig för att må bra.
Eva-Lotta Backman-Winquist
Koordinator för barn- ungdom- Skogsmulle – friluftsliv
Finlands Svenska Idrott