Tillbaka
08.06.2010
Vinter-OS, fotbolls-VM och många andra tävlingar ryms det med i idrottens tävlingskalender detta år. Det är imponerande hur mycket idrott på väldigt hög nivå det finns rum för under ett år. Det är kanske ännu mera imponerande att alla dessa evenemang har en så stor skara åskådare och att det ibland känns som om hela världen på riktig står stilla under ett större idrottsevenemang.
Det är ju så att utan idrott skulle det inte finnas anhängare och vice versa. Det är ändå med fasa och blandade känslor jag följer med toppidrotten och den enorma konsumtionsfälla idrotten ibland kan vara. Ibland förvånar jag mig över att jag själv också glömmer bort att det finns idrott på alla nivåer. Visst är det otroligt häftigt att sitta på en fullsatt arena med 30 000 andra ishockeyfrälsta gelikar och heja på sitt favoritlag men det är ack lika trevligt att stå vid planen och heja på 7-åriga knattar som spelar sina första fotbollsmatcher.
Under den gånga vintern och våren har man från statligt håll igen en gång satsat stora belopp på att få ungdomen aktiverad. Här vill jag verkligen rikta ett tack till vår idrottsminister Stefan Wallin som fördomsfritt vågat föra en hård politik och kunna motivera dessa olika stödformer så bra att ökade bidrag kunnat åstadkommas via bl.a. tilläggsbudgeten. En av satsningarna är det s.k. ”Liikuva koulu”, där målsättningen i framtiden är att få skolan att bli mera rörlig. Detta skall ske genom olika aktiviteter både på lektionstid och under rasten. Samtidigt har man kört igenom, från UKM (undervisnings- och kulturministeriet), att gymnastiktimmarnas antal skall öka i skolan. Personligen kan jag ju inte avvisa ett dylikt beslut men jag hoppas att man även kommer ihåg att nu bör även fortbildningen av gymnastiklärare och lärare med gymnastik som ansvarsområde prioriteras.
Det är väldigt viktigt att man kan ge en mångsidig och kvalitativ undervisning som verkligen leder till ökat intresse för rörelse, motion och idrott bland skolelever. Jag har själv ibland lekt med tanken att man istället för en timme till gymnastik i veckan kunde utnyttja rasterna effektivt. Tänk att varje elev har 4 x 15 minuter rast varje dag. Detta betyder en timme varje dag då eleven kunde röra på sig eller borde man säga får röra på sig. Jag har ännu aldrig sett ett barn som vill sitta stilla…
Förutom olika satsningar på föreningar, barn och unga har även OKM beslutat satsa på toppidrotten. Denna gång gör man en satsning där man söker lösningen i strukturerna. Genom att ändra på grundstrukturerna inom toppidrott vill man uppnå nya framgångskoncept. Detta är någonting jag tror är rätt väg att vandra. Jag har nu i fem år tagit del av idrottsadministration och ledarskap både inom Svenskfinland och inom nationella förbund. Under denna tid har jag kunnat konstatera att det är stora strukturella problem inom idrotten i Finland. Detta har även varit en ledstjärna i det arbete jag själv gjort inom den finlandssvenska idrotten. Vi bör undvika dubbletter och öka samarbete för att utnyttja kunnandet. Vi måste ha klara målsättningar och en stark strävan och vilja att lyckas, må nu sen vara att man är toppidrottare, motionär eller administratör.
Idrotten i Finland mår bra idag men den kan må ännu bättre i framtiden. I idrottstermer kan man väl säga att ett ”träningsläger” är förbi och nu börjar följande och alla väntar vi med spänning om vi toppar eller floppar vår form?? Jag tror att vi ”toppar” men det betyder mycket hårt arbete och många kompromisser för att kunna enas om gemensamma lösningar. Men om vi lyckas ja då kan det bli stort för det är från knattarnas fotbollsplan vi i framtiden skall kunna få fram den stora stjärna som gör Finlands första VM-finalspelsmål.
Jag hoppas ni alla skall njuta av sommaren och alla de fina idrottsevenemang som erbjuds. Glöm inte heller att mellan varven själv dra på dig löpskorna eller ta en extra roddtur och förbränna den där fjärde grillkorven från igår kväll. Detta skall jag i alla fall minnas.
Ha en skön sommar,
Miche