Nyheter

Tillbaka

Johan Nordmyr skriver om hur man ska få fler att ställa upp som tränare i denna veckas Förbundspennan.

av FSI:s informatör den 20.10.2016
(läst av 5152 besökare)

Förbundspennan: Föreningarna behöver ledare och tränare

Inom projektet Talangjakten besöker jag friidrottsföreningarna i Österbottens idrottsdistrikt (ÖID) för att hjälpa dem att utvecklas i önskad riktning. Det som föreningarna vill ha hjälp med kan variera, men det alla dock har gemensamt är behovet av fler eller kunniga ledare och tränare. I vissa föreningar är behovet akut.

Det finns föreningar som inte har någon verksamhet alls åt vissa åldersgrupper, på grund av det faktum att ingen har tagit på sig att vara tränare för den gruppen. Detta är ju beklagligt eftersom risken då är stor att barnen i denna ålder antingen slutar med idrott helt eller väljer att idrotta med någonting annat, där ledd verksamhet ordnas.

Sådana här ”luckor” försöker vi inom Talangjakten täppa till tillsammans med föreningens styrelse eller arbetsgrupp. Inom vissa föreningar är vi bra på gång att hitta en lösning, medan det inom andra föreningar inte händer så mycket.

Föreningsverksamhet är ideellt

Där är jag som projektledare emellanåt lite frustrerad, jag ser vad som kunde göras, men det händer inte så mycket. Samtidigt är föreningsverksamhet helt ideellt, så att sätta för höga krav på dem som verkar där är inte heller rätt, vi ska vara glada att det ändå finns de som gör någonting!

Vad är det då som gör att folk inte vill ställa upp som ledare eller tränare?

Jag har några orsaker som jag stött på, som jag tror är de vanligaste, men som jag samtidigt vill motargumentera.

Frågar man föräldrar till barnen om de kan ställa upp som ledare kan man få svaret att man inte är så intresserad av (fri)idrott. Det kan man ju inte motargumentera, men är hen intresserad av sitt barn då?

För om barnet hittat en sysselsättning som hen trivs med, så kan ju föräldern också ta del av detta genom att vara hjälpledare, och samtidigt skapa en gemensam aktivitet. Vanligaste orsaken till varför folk inte tar på sig tränaruppdrag är väl ändå att man inte har tid, och att man inte vill binda sig till att hålla en träning en gång i veckan.

Detta är också sanning med modifikation, för alltsammans handlar ju om hur man prioriterar sin tid. För en förälder kanske det vore bra att prioritera en timme till i veckan med barnen, ifall man annars jobbar mycket.

Ett annat sätt att påvisa att det inte behöver ta så mycket tid är att organisera träningen är om den sköts av många tränare. På så sätt behöver man inte binda sig till träning varje vecka, utan bara till exempel varannan eller var tredje vecka. Speciellt hjälptränare kan ju rotera väldigt mycket, ansvarstränare (speciellt för de äldre) behöver vara oftare på plats.

En tredje orsak till varför det är tufft att få fler ledare och tränare till föreningen är brist på självförtroende och kunskap. Detta är något som föreningen behöver hjälpa till med. Att utbilda nya ledare kan man till exempel göra genom att de får följa med på träningar som mer erfarna tränare i klubben håller, och även gå utbildningar som ordnas av föreningen/grenförbundet.

Med tiden växer då också självförtroendet hos ledaren att kunna leda en egen grupp. Utbildning är också något som vi jobbar en hel del med inom talangjakten, vi har som mål att utbilda många nya ledare/tränare under projekttiden, och då gäller det främst SFI:s barnledarutbildning och föreningstränarutbildning samt FSI:s utbildningspaket.

Summa summarum, om det finns vilja och lite engagemang så går det mesta att genomföra! Med denna text hoppas jag att fler människor, främst föräldrar, stannar upp lite och funderar, vad kan jag bidra till i barnens idrottsverksamhet? Om alla bidrar med litet, blir slutresultatet stort.

Johan Nordmyr
Talangjaktenprojektet

FINLANDS SVENSKA IDROTT r.f.

Gjuterivägen 10
00380 Helsingfors
FINLAND

telefon: 0207309290 (växel)
e-post: info(AT)idrott.fi
FO-nummer: 0211087-9