Nyheter

Tillbaka

Idrott och motion har en central roll i kommunernas framgång. Kommuner som satsar på sina invånare, speciellt på barn och unga, agerar långsiktigt och klokt.

av Christel Björkstrand den 22.03.2017
(läst av 5852 besökare)

Kommunerna kan få invånarna att motionera mera

Kommunernas förebyggande arbete spelar en allt viktigare roll. Det gäller speciellt i dessa tider när vi rör på oss allt mindre, väger allt mera och när sjukdomar som t.ex. diabetes typ 2 blir allt vanligare.

De kommuner som ger sina invånare såväl möjligheter som tillgång till idrotts- och motionsverksamhet har en unik chans att påverka hela samhällets hälso- och sjukvårdskostnader. Man kan understöda idrottsföreningar ekonomiskt, prioritera simhallar, fotisplaner och innebandyhallar, etc.  Kommunen kan erbjuda utrymmen för idrott och motion t.ex. genom att bestämma att idrottsföreningarna får utnyttja befintliga träningsutrymmen mot en lägre hyra eller helt gratis, eller genom att bygga idrottsparker och bevara grönområden.

Vi har en stor utmaning i att få fler i rörelse och upp ur soffan. Statens idrottsråd publicerade i december forskningsresultat från LIITU-undersökningen om barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland. Undersökningen visade att endast 10 procent av barnens och ungdomarnas vakna tid används till rask och ansträngande fysisk aktivitet. Barnen och ungdomarna sitter över hälften av sin vakna tid. Undersökningen visade också att ju äldre barnet, desto mindre rör det på sig.

Det finns en klar skillnad mellan hur finskspråkiga och svenskspråkiga barn rör på sig. Finsktalande barn och ungdomar är aktivare i vardagen och sitter mindre, medan svenskspråkiga barn och ungdomar är aktivare (72 mot 62 procent) när det gäller fysiskt ansträngande motion (minst tre dagar i veckan).

De svenskspråkiga barnen och ungdomarna är i högre grad involverade i olika idrottsföreningars verksamhet, medan de finskspråkiga i högre grad rör sig självständigt till och från olika innehallar, idrottsplatser och andra friluftsställen och också utnyttjar dem mera. Fler finskspråkiga barn och ungdomar cyklar eller promenerar till skolan än svenskspråkiga.

Undersökningen visade att skolgården är viktig för barn också på fritiden. Fyra av fem barn i 11-årsåldern använder skolgården också efter skoltid. Också gång- och cykelvägar liksom innehallar var viktiga för självständig motion på fritiden.

Över 60 procent av de finländska barnen och ungdomarna är med i någon idrottsföreningsverksamhet.

Enligt undersökningen stödjer och uppmuntrar föräldrarna barnen och ungdomarna att röra på sig. Cirka hälften av barnen och ungdomarna uppgav att åtminstone den ena föräldern följer med deras träningar och/eller tävlingar.

Vi är många som delar på ansvaret att få hela befolkningen i rörelse.

Vi är många som delar på ansvaret att få hela befolkningen i rörelse. Idrottsföreningarnas och de vuxnas roll är viktig, men kommunernas roll är strategisk. Kommunalpolitikerna och tjänstemännen kommer att ha tungan på vågen när anslag ska fördelas. Det gäller att ha mod att våga satsa på förebyggande verksamhet som betalar sig tillbaka i längden. Föreningarnas motprestation är ledare/tränare som tar hand om kommunens barn och ungdomar, oftast  som talkoarbete eller för en billig peng, och ger dem förutsättningar för mera rörelse och ett friskare liv. Ta också med barnen, ungdomarna och idrottsföreningarna i planeringen av kommunens rekreationsområden, skolgårdar och idrottsparker som kan bli den yngre generationens nya vardagsrum.

Christel Björkstrand

Generalsekreterare, Finlands Svenska Idrott

FINLANDS SVENSKA IDROTT r.f.

Gjuterivägen 10
00380 Helsingfors
FINLAND

telefon: 0207309290 (växel)
e-post: info(AT)idrott.fi
FO-nummer: 0211087-9