Nyheter

Tillbaka

Statens idrottsråd, där också FSI:s generalsekretare Christel Björkstrand sitter, har gjort ett uttalande inför kommunalvalet med uppmaning om att motion, rörelse och idrott ska beaktas i kommunens strategi.

av FSI den 24.03.2017
(läst av 4800 besökare)

Idrottsrådets uttalande inför kommunalvalet

Motion och idrott återspeglar sig i hälsa, välbefinnande och livskraft i kommunen

Med utgångspunkt i en hållbar samhällsutveckling är det nödvändigt att människorna mår bra, är friska, känner sig delaktiga och är nöjda med sitt liv. Det finns en solid lagstiftningsmässig grund för att i kommunen gynna hälsa, välbefinnande, motion och idrott. Motion och idrott är en grundrättighet i bildningsmässigt avseende.

Att invånarna rör på sig och motionerar är en tillgång och en central livgivande faktor i kommunerna

Att invånarna rör på sig och motionerar är en tillgång och en central livgivande faktor i kommunerna. Att röra på sig och motionera stöder förmågan att klara sig i vardagen och seniorerna klarar sig hemma bättre och längre än om de inte rör på sig. Också inlärningen stöds av motion liksom minnesfunktionerna och sinnets välbefinnande. Motion och idrott hjälper finländarna att träffa likasinnade och lindrar människors ensamhet. Näringsverksamhet som ansluter sig till motion och idrott, har kontinuerligt vuxit och gör det fortfarande. Den ekonomiska nedgången har inte inverkat negativt på det. De ekonomiska konsekvenserna av motions- och idrottsevenemang är i många fall betydande.

 

Insikterna i de sätt på vilka motion och idrott inverkar på befolkningens välbefinnande och hälsa är mer allomfattande än någonsin tidigare. Den fysiska aktiviteten har minskat bland befolkningen totalt sett, vilket yttrar sig i sämre fysisk uthållighet, övervikt och det faktum att olika livsstilssjukdomar har blivit vanligare hos finländarna. Mer än hälften av den vuxna befolkningen klassificeras som överviktiga. Uppskattningsvis har drygt 500 000 finländare redan drabbats av diabetes 2. Att människorna insjuknar och har sämre fysisk funktionsförmåga än tidigare resulterar i stora förluster på personnivån och inom nationalekonomin.

Kommunen är trots allt den huvudsakliga aktören i framtiden när det gäller att främja välbefinnande, hälsa, motion och idrott

Att överföra hälso- och socialtjänsterna från kommunerna till landskapen innebär i historiskt avseende stora förändringar speciellt när det gäller det preventiva arbetet inom hälsa och välbefinnande. Kommunen är trots allt den huvudsakliga aktören i framtiden när det gäller att främja välbefinnande, hälsa, motion och idrott. De beslut som framtidens beslutsfattare gör inom planering, utbildning, förskolan, kultur- och bildningsväsendet, integreringen, motion och idrott är livsviktiga när det gäller för finländarna att bygga upp en meningsfull vardag. Det väsentliga är att växelverkan mellan landskapen och kommunerna fungerar sömlöst speciellt med avseende på servicekedjorna inom motion och idrott.

Kommunerna skapar förutsättningar och allmänna betingelser enligt idrottslagen: alla befolkningsgrupper ska röra på sig och föreningsverksamheten ska hållas igång. Olika evenemang ska ordnas både lokalt och regionalt. De kommunala beslutsfattarna ska i framtiden kunna lösa stora och lokala problem med utgångspunkt i aktivt samarbete. I kommunerna fokuserar man på kunnande: det ska vara möjligt att i tillräcklig omfattning identifiera bl.a. betydelsen och följderna av motion och idrott. På detta sätt gynnas betydelsefulla faktorer som inverkar på motion och idrott, t.ex.

  • Motion, rörelse och idrott beaktas i kommunens strategi. Motionen och idrotten är en självskriven del på alla plan inom förvaltningen. Inom alla förvaltningsgrenar bedöms följderna av olika beslut med avseende på kommuninvånarnas motion och idrott. Detta sker på alla plan: i daghemmen, skolorna, inom trafik- och regionplaneringen, planläggningen eller med avseende på den service som erbjuds olika befolkningsgrupper.
  • Kommunen påläggs ansvaret för att främja motion och idrott.
  • Kommunen, olika organisationer och enskilda aktörer samarbetar i frågor som handlar om motion och idrott.
  • Kommunerna har en fungerande dialog med kommuninvånarna och följer upp hur aktiviteten inom motion och idrott utvecklas inom området.
  • Befolkningsgrupper med problem som ansluter sig till delaktighet, hälsa eller funktionsförmåga omhändertas med särskild emfas, t.ex. så att rådgivning erbjuds inom motion och idrott. Personer som är i behov av särskilt stöd beaktas när man besluter om olika serviceformer. Samma gäller när man fattar beslut om hur resurserna fördelas.
  • Kommunen driver och uppför idrottsanläggningar på ett planenligt sätt. Naturen, friluftslederna och - terrängen, skolornas motions- och idrottsanläggningar och lederna för lätt trafik betraktas som en resurs för att få folk att röra på sig och idka motion och idrott. En insiktsfull politik behövs för att trygga de här resursernas användbarhet.
  • Kommunen erbjuder anläggningar för motion och idrott gratis eller förmånligt i den mån det gäller att få barn och ungdomar att motionera och sporta.

Kommunerna har en avgörande roll när det gäller att få finländare att röra på sig och idrotta

Kommunerna har en avgörande roll när det gäller att få finländare att röra på sig och idrotta. I många avseenden är det redan nu möjligt för oss att satsa befintliga resurser på en politik som i ökande omfattning främjar hälsa, välbefinnande och livskraft. Kommunalvalet 2017 erbjuder ett enastående tillfälle till detta!

 

Tapio Korjus                                Minna Paajanen

Ordförande                                 generalsekreterare

FINLANDS SVENSKA IDROTT r.f.

Gjuterivägen 10
00380 Helsingfors
FINLAND

telefon: 0207309290 (växel)
e-post: info(AT)idrott.fi
FO-nummer: 0211087-9